Detta inlägg är skrivet av Linnea Wenell linnea.wenell@nordiska.uu.se
Uppsala universitet
År 2018 jobbade jag på en högstadieskola som satsade på digitalisering genom att vi skulle arbeta med den digitala tjänsten Clio (Bonnier 2022). I början av terminen skedde arbetet på utvalda lektioner och vi lärare fick boka datorvagnar och rulla in dem i klassrummen. Med tiden köptes datorer in så att eleverna kunde få var sin. Eleverna kunde alltså få möjlighet att arbeta med tjänsten i flera ämnen och lärare chansen att digitalisera många moment i sina ämnen. Här började idén till avhandlingen att växa och i januari 2019 fick jag möjlighet att utforska detta ytterligare och resultaten presenteras i Det digitaliserade svenskämnet? Digitalism och digital teknologi i utbildningspolicy och i svenskämnespraktiker på högstadiet (Wenell 2025).
Digitalism i Sverige
I Sverige har drömmen om digitalisering funnits länge och redan på 1960-talet togs initiativ för att datorer skulle börja användas i den svenska skolan (Johansson m.fl. 1998). Denna rörelse finns även i andra delar av det svenska samhället, och detta benämner jag i avhandlingen som digitalism (jfr Snickars 2018), alltså ambitionen om att på allt fler områden använda allt mer digital teknologi. På senare tid har dock pendeln svängt, och digitaliseringen har på olika vis börjat ifrågasättas. Mitt emellan dessa rörelser har avhandlingen vuxit fram.
I avhandlingen presenterar jag en studie om digitalism och digital teknologi i utbildningspolicy och i högstadiets svenskämne. I utbildningspolicy av skilda slag – från övergripande EU-strategier till mer direkt styrande läroplaner – kommer digitalism till uttryck i diskurser (Foucault 1972; van Leeuwen 2008), och dessa integreras sedan på skilda vis i svenskämnespraktiker, något som kan beskrivas som rekontextualisering (Bernstein 2000 [1996]). Diskurser och rekontextualiseringar är det jag studerar i avhandlingen vilket görs genom att använda ett material som består av två huvudsakliga kategorier: utbildningspolicy, som innefattar internationell och nationell policy, och material från svenskämnespraktiker, som innefattar uppgiftsinstruktioner, läromaterial, elevtexter och lärares bedömning av elevtexter.
Digitalism regleras genom åtta diskurser i utbildningspolicy
Ett övergripande resultat i avhandlingen är att digital teknologi regleras genom åtta olika diskurser, men att samtliga inte framträder i svenskämnespraktikerna som studeras. De åtta diskurserna som framträder i utbildningspolicy är:
Verktygsdiskursen: att digital mjukvara och hårdvara ska användas
Kompetensdiskursen: att lärare och elever behöver förstå och kunna utföra vissa handlingar i samband med digital teknologi
Diskursen om digital text: att texter ska vara digitala på olika vis
Diskursen om social interaktion: att digital teknologi ska användas i mellanmänsklig kontakt
Informationsdiskursen: att information som används ska vara digital
Säkerhetsdiskursen: att digital teknologi kräver medvetenhet om säkerhetsrisker
Diskursen om ett kritiskt förhållningssätt: att digital teknologi kräver (käll)kritiska förhållningssätt
Dualismdiskursen: särskiljande mellan en verklig värld och en digital värld
I figur 1 nedan visas vilka diskurser som framträder i de olika materialen och det framgår att fyra diskurser är gemensamma för samtliga kategorier, nämligen verktygsdiskursen, diskursen om digital text, informationsdiskursen och diskursen om ett kritiskt förhållningssätt. Två diskurser i utbildningspolicy rekontextualiseras inte alls, nämligen diskursen om social interaktion och säkerhetsdiskursen, medan dualismdiskursen rekontextualiseras i uppgiftsinstruktionerna.
Som framgår i figur 1 snävas digital teknologi, i diskursiv bemärkelse, in i de studerade svenskämnespraktikerna. Men samtidigt som digital teknologi diskursivt snävas in, visas i studien hur svenskämnespraktikerna specificerar vilka digitala verktyg som används, vilken digital informationssökning och källkritik som är relevant, vilka digitala texter som läses och skapas, liksom hur digitala texter bedöms. Några exempel ges härnäst.
Digitalism framträder i svenskämnespraktiker
Som nämnts framträder inte samtliga diskurser i svenskämnespraktikerna, vilket pekar mot att lärare har visst handlingsutrymme gällande regleringen (det kan också bero på materialinsamlingens begränsningar). Även om samtliga åtta diskurser inte framträder i svenskämnespraktikerna, innefattar mycket av det som ska ske digital teknologi, såsom att digitala texter läses och skapas och att en rad olika digitala tjänster används.
I uppgiftsinstruktionerna framkommer att få förlagsproducerade läromedel förekommer och att det istället är vanligt med digitalt material från internet som lärare har letat upp eller så har de producerat sitt eget undervisningsmaterial.
Uppgiftsinstruktioner likt denna (se figur 2) är vanligt förekommande och de innehåller ofta länkar till internetsidor, videor eller övningar att göra. Detta är exempel på hur digital teknologi framträder i uppgiftsinstruktioner genom rekontextualiseringar av verktygsdiskursen och diskursen om digital text.
Gällande elevtexter som skapas känns de flesta igen, såsom sagor, debattartiklar och powerpointpresentationer. Det finns även några elevtexter som är mer synbart påverkade av digital teknologi, såsom Instagraminlägg (se figur 3) eller att elever spelar spel, och som därigenom rekontextualiserar diskursen om digital text.
När det gäller multimodalitet förekommer det mer sällan, även om det är något som har blivit vanligare och ofta kopplas samman med digital teknologi. Elevtexten i figur 3 utgör alltså ett undantag.
Något som däremot är framträdande gällande elevtexterna som skapas är att de regleras av digitala tjänster. De digitala tjänsterna medför förändrade villkor, och det gäller särskilt hur de reglerar elevers handlingar och texter, samlar in data och exponerar eleverna för reklam. Handlingar och texter regleras genom de tjänster som används och nedan visas en sådan tjänst.
I figur 4 visas hur elevtexten regleras genom att elever inte kan bestämma slutresultatet själv. Istället skapas texten när eleven klickar på ”GENERATE FAKE POST”. Elevernas handlingar är reglerade genom att de fyller i rutor och klickar i de olika alternativen som ges.
I min analys av tjänsterna framkom även att dessa samlar in data från eleverna. Det framträder tydligt i tjänsternas användarvillkor, och är även något som lyfts som en risk i utbildningspolicy. Dock kommenteras inte detta i uppgiftsinstruktionerna och det framkommer inte om eleverna har ett val gällande att dela sina data eller inte, se exempel nedan, vilket kan ses i ljuset av att säkerhetsdiskursen inte rekontextualiseras.
”Elevspel äger dock rätten att förmedla sitt insamlade material till en tredje part utan att ersätta medlemmen” (Elevspel.se)
Att detta sker kan ses som problematiskt ur ett demokratiperspektiv eftersom det kan leda till att elevers data används utan deras vetskap. På samma tema kan kommenteras att reklam är vanligt förekommande i de tjänster som används för att läsa och skapa texter.
Att reklam ramar in handlingar i svenskämnet bör ses som något anmärkningsvärt och något som utmanar skolans uppdrag och som medför att en kommersiell logik omgärdar det som sker.
Det digitaliserade svenskämnet?
Sammantaget belyser jag hur svenskämnet befinner sig mittemellan digitalism och en motrörelse till digitalismen, och jag kopplar detta till den historiska ambitionen som funnits i Sverige sedan 1960-talet. Genom mina analyser framträder att digital teknologi främst är ett verktyg för läsande och skapande av texter, och att vi känner igen mycket av det som sker i högstadiets svenskämne. Samtidigt framstår tydliga konsekvenser av den digitala teknologin som används, nämligen att lärare hittar och/eller skapar sitt eget undervisningsmaterial, att lärare och elever ger ifrån sig data, samt att reklam ramar in det som sker i högstadiets svenskämne. Genom detta framkommer att digitalismen ställer svenskämnet och skolan inför komplexa uppgifter, och detta bör förstås både i ett mer direkt skolanknutet sammanhang och i ett större samhälleligt perspektiv.
Referenser
Bernstein, Basil, 2000 [1996]: Pedagogy, Symbolic Control and Identity. Lanham, Md.: Rowman & Littlefield Publishers.
Bonnier, 2022: Bonnier säljer digitala utbildningsföretaget Clio till Egmont. https://www.bonnier.com/news/bonnier-saljer-digitala-utbildningsforetaget-clio-till-egmont/ [Hämtad 2025-11-12.]
Foucault, Michel, 1972: Vetandets arkeologi. Lund: Arkiv förlag/A-Z förlag.
Johansson, Magnus, Nissen, Jörgen & Sturesson, Lennart, 1998:‘IT-ism’: Informationstekniken som vision och verklighet. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
van Leeuwen, Theo, 2008: Discourse and practice: new tools for critical discourse analysis. Oxford: Oxford University Press.
Snickars, Pelle, 2018: Digitalism: när allting är internet ([Ny utg.]). Stockholm: Volante.
Wenell, Linnea, 2025: Det digitaliserade svenskämnet? Digitalism och digital teknologi i utbildningspolicy och i svenskämnespraktiker på högstadiet. Diss. Institutionen för nordiska språk: Uppsala.
TIMDA 