Blogginlägget är skrivet av Maria Valtonen, Linnéuniversitetet.
Det är måndag morgon och den sydsvenska högstadieskolan ligger inbäddad i slask och dis. I det adventspyntade hemklassrummet har klass 8 samlats för mentorstid för att tillsammans med sin klassföreståndare få en överblick över veckan – prov i matematik och redovisningar i engelska blandas med studiebesök och övningar inför Luciatåg. Eleverna går sedan i väg till veckans första lektion. När veckan är slut har de rört sig mellan tjugosju lektioner och tolv ämnen, och med resurser av olika slag har de skapat mening i relation till de kunskapsområden som läraren genom sina didaktiska val ramat in.
I min avhandling Litteracitet i rörelse – högstadieelevers multimodala meningsskapande i olika ämnen följer jag i en etnografisk studie under fyra veckor denna klass 8 genom veckans schemalagda lektioner, och med ett multimodalt perspektiv undersöker jag åtta ämnen som litteracitetspraktiker. I detta blogginlägg bjuder jag in läsaren i några utvalda klassrum för få en bild av den dynamik och komplexitet som synliggörs genom studiens resultat och som är elevernas skolvardag.
Att möta lärarens kunskapsrepresentationer
I biologins och geografins klassrum deltar eleverna främst i lärarstyrda aktiviteter som oavsett ämne liknar varandra och kan sägas spegla en gemensam skollitteracitet knuten till läroboksarbete och lärargenomgångar. I möten med kunskapsrepresentationer som läraren valt ut erbjuds eleverna att skapa muntliga och skriftliga representationer som ett redskap för lärande och för att pröva sin egen förståelse, till exempel genom att svara på och ställa frågor eller göra anteckningar. Många elever väljer bort att skapa sådana representationer, och deras meningsskapande blir därmed osynligt både för dem själva och andra.
Biologilärarens genomgång av hörseln är en komplex multimodal orkestrering där talat verbalspråk, gester, en projicerad bild av örat i genomskärning och anatomiska modeller i samspel synliggör ljudvågornas väg genom örats olika delar. För att skapa ämnesrelevant mening behöver eleverna rikta uppmärksamheten mot modaliteternas samverkan eftersom de tillsammans skapar fördjupande betydelse. I geografilärarens genomgång av jordbrukets historia bidrar i stället främst det talade verbalspråket med betydelse, och för att skapa ämnesrelevant mening behöver eleverna uppmärksamma såväl skiften av perspektiv som hur enskilda ord kan rymma långa historiska skeenden.
Att skapa egna kunskapsrepresentationer
I ämnena svenska, engelska, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap och slöjd deltar eleverna genom att skapa egna kunskapsrepresentationer, som antingen redovisas för klassen och blir ett bidrag till ämnets innehåll eller visas upp för bedömning. Aktiviteterna drivs framåt av att eleverna skapar multimodala representationer, och deras meningsskapande blir därmed synligt både för dem själva och andra. Med det följer en möjlighet för eleverna att delta med egna perspektiv och erfarenheter, men också en eventuell sårbarhet för de elever som känner sig osäkra på hur de förväntas delta.
I både svenska och engelska skapar eleverna Powerpointpresentationer som de sedan redovisar muntligt. Aktiviteten är skolgemensam, men såväl innehåll som syfte skiljer sig åt i lärarnas inramning. I svenskan ska eleverna presentera fakta om ett nationellt minoritetsspråk, medan de i engelskan ska locka sina klasskamrater att besöka en viss amerikansk stat. Många elever använder i sina presentationer resurser från flera modaliteter på ett komplext vis som framstår som medvetet i relation till både syftet och sammanhanget med publik. Bland resurserna finns ämnesrelevant verbalspråk men också populärmusik och belysning, som leder tankarna till scenföreställningar.
I idrott och hälsa skapar eleverna danser. Eleverna ges stor frihet men blir till stor del beroende av resurser de har med sig från sina fritidsintressen. En grupp elever dansar på sin fritid och har tillgång till såväl resurser för att markera taktslag som färdiga danssteg. En annan grupp elever skapar en berättelse med anknytning till Star Wars och låter bandyklubbor bli svärd som svingas till musikens uttryck.
I slöjdens och hemkunskapens klassrum framstår sinnesupplevelser som grund för beslut och kunskap – en hand sveper över en planka samtidigt som den inspekteras med blicken från sidan för att avgöra om den är tillräckligt slät, och jäsdegens reaktion på händernas rörelse avgör om den är färdig för att bakas ut. Inte bara slutprodukten är en kunskapsrepresentation utan också det ämnesrelevanta görandet på vägen dit.
En dynamisk och mångfacetterad skolvardag
När eleverna rör sig mellan lektioner och ämnen rör de sig mellan aktiviteter som både är formade av det skolgemensamma och det ämnesspecifika. De rör sig mellan olika slags tillfällen att skapa representationer av sitt meningsskapande, mellan olika syften för dessa representationer och mellan olika mönster för hur kunskap konstrueras och kommuniceras med resurser av olika slag. De använder resurser som läraren ramar in och resurser från egna intressen och erfarenheter. Elevernas skolvardag är inte antingen-eller. Inte antingen lärargenomgång eller grupparbeten. Inte antingen handen eller skärmen. Inte antingen fakta eller förståelse. Elevernas skolvardag är dynamisk och mångfacetterad. Kanske borde samtalet om skolan oftare starta där.
Valtonens avhandling finns att ladda ner här.
https://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1893805/FULLTEXT01.pdf
TIMDA 