Blogginlägget är skrivet av Fil. dr. Lisa Molin, lektor i literacy och skolans digitalisering, Center för Skolutveckling och Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.
Foto av Designnn.co från Unsplash
Frågan om hur digitalt läsande påverkar läsförståelsen är högaktuell. Debatten jämför ofta digitala och analoga verktyg för att utveckla läsförståelse, men den kan vara svår att förhålla sig till. Ena sidan hävdar att digitalt läsande försämrar läsförståelsen, medan den andra ser fördelar, särskilt för att förstå huvudbudskap. Detta inlägg handlar om vikten av forskningslitteracitet – förmågan att förstå och använda forskning och hur det kan ge en mer nyanserad bild av debatten och bidra till en vetenskapligt grundad undervisning.
Läsförståelse innebär att kunna läsa och förstå texten samtidigt. Det gäller både digitala och analoga texter, oavsett om texten består av bokstäver, ord och meningar eller inkluderar andra modaliteter som rörlig bild och ljud. God läsförståelse är grundläggande för andra delar av läsandet, som att förhålla sig kritisk eller använda texter på ett funktionellt sätt. För att elever ska kunna utveckla läsförståelse behövs flera förutsättningar. De måste kunna koppla ljud till bokstäver och ha god språkförståelse. Vid multimodala texter måste de också kunna tolka dessa budskap. Andra viktiga faktorer är att förstå syftet med läsningen och att koppla den till tidigare erfarenheter. Social interaktion runt läsandet är också viktig eftersom fler perspektiv kan hjälpa eleven att förstå textens innebörd. Engagemang och motivation runt läsandet är avgörande. Debatten handlar ofta om huruvida olika redskap, analoga eller digitala, bidrar till dessa förutsättningar eller inte.
Stöd i att förstå den pågående debatten
Forskningslitteracitet hjälper oss att förstå den spretiga debatten om digitalt läsande. Det handlar om att kunna tolka, värdera och använda forskningsresultat. Det är viktigt att förstå vad forskning kan bidra med och att den ständigt utvecklas. Frågor som ”vad säger forskningen om…?” kan ge ett intryck av enhetlighet, men forskare ifrågasätter och granskar ständigt tidigare forskning för att utveckla ny kunskap. Debatten om det digitala läsandets påverkan på läsförståelse är ett exempel på det. Att det pekar åt olika håll beror också ofta på den kontext där forskningen genomförts och de metoder som använts.
En grundläggande del är att bedöma vad som är forskning och vad som inte är det. Det finns många texter som benämns som ”forskning” men alla är inte originalforskning. En del är texter om forskning. Båda kan vara användbara för skolan men det är viktigt att hålla isär dem. Ett viktigt kriterium för originalforskning är vetenskaplig publicering, vilket innebär att andra forskare har granskat arbetet i en anonym process. Även granskad forskning måste läsas kritiskt eftersom det alltid finns utrymme för alternativa tolkningar av data. En viss slutsats kan vara relevant i en specifik situation och tid, men behöver fortsätta omprövas. För att kunna avgöra trovärdigheten och användbarheten i forskning behöver man veta vad som ligger till grund för slutsatserna, såsom studiens syfte, vilka frågor som utforskats, vilken kunskapssyn som ramar in studien, vilka deltagare som ingått, och hur studien genomförts.
Forskningens villkor och metoder
För att tolka och använda forskningsresultat behöver man också förstå forskningens villkor och metoder. Kvantitativa studier använder statistiska data för att förklara samband, som mellan föräldrars utbildningsbakgrund och elevers läsresultat. Syftet är att, genom storskalighet, ta fram allmän kunskap om viktiga faktorer i skolmiljön. Slutsatserna är ofta övergripande och räcker inte alltid till för att förklara fenomen på individnivå i ett klassrum. Kvalitativa studier är ett viktigt komplement. Dessa studier fokuserar på att förstå och tolka sammanhang och ageranden, som hur interaktionen i klassrummet kan stärka elevers läsförståelse. De ligger närmare klassrummet men kräver att sammanhanget som studerats liknar lärarens egna klassrum så mycket som möjligt. Att ta del av flera liknande studier kan hjälpa att identifiera tydliga mönster. Forskningsöversikter sammanfattar många studier för att ge en bredare bild av ett fenomen, vilket kan hjälpa lärare att förstå vad forskningen är enig om och vilka frågor som fortfarande diskuteras. Dokumentstudier analyserar skriftligt material som styrdokument och tidningsartiklar för att förstå utbildningspolicy och historiska förändringar, exempelvis hur skolans arbete med elevernas läsutveckling har förändrats över tid.
För att navigera forskningen om det digitala läsandets påverkan på läsförståelse och hur det kan användas i undervisningen kan du också ta utgångspunkt i några frågeställningar. Den första frågan är vilken typ av text som varit i centrum för undersökningen. Om studien jämför läsförståelse mellan analogt och digitalt läsande, är det stor skillnad om det bara handlar om traditionella texter bestående av bokstäver, ord och meningar, eller om det också inkluderat andra modaliteter. Konsekvenserna för undervisningen är olika om fokus i en studie har legat på faktatexter eller skönlitterära texter. Forskning har visat att förståelse av faktatexter är mer utmanande vid digitalt läsande än skönlitterära texter. Det innebär att man behöver hantera dessa texter på olika sätt i undervisningen. Exempelvis kan det krävas mer fokus på strategier för digitalt läsande av faktatexter, medan digitala skönlitterära texter kan användas för att variera mediet och engagera eleverna.
Nästa fråga att ställa är vilken typ av läsande och åldrar som undersökts samt om det handlar om läsande på fritiden eller i skolan. Många studier inom det här området är gjorda på äldre elever. Resultat av undersökningar där eleverna kommit längre i sin läsutveckling och arbetar med fler och mer komplexa aspekter av läsandet kan inte alltid appliceras på tidig läsinlärning hos yngre barn som håller på att knäcka koden och automatisera sin läsning.
Begreppet ”skärm” används ofta i debatten. Vilken typ av skärm och användning avses? Grundar sig forskningsresultaten på data där eleverna arbetar ensamma eller sitter de tillsammans med andra vid skärmen? Om studien identifierat ensamarbete vid skärm som problematiskt för läsförståelsen och eleverna i ditt klassrum alltid arbetar i par, så är det inte säkert att resultatet är relevant för ditt klassrum. Det är också viktigt om skärmanvändningen är en del av en undervisningsstrategi eller inte. Om eleverna lämnats ensamma vid skärmläsning utan stöttning är resultaten annorlunda jämfört med om det finns en tydlig inramning och stöttning kring aktiviteten.
Forskningslitteracitet ger oss verktyg för att kritiskt granska och tillämpa forskningsresultat i våra klassrum. Genom att ställa rätt frågor och förstå forskningens kontext och metoder kan vi navigera debatten om digitalt läsande mer effektivt. Det leder till en mer nyanserad och vetenskapligt grundad undervisning, som i slutändan gynnar våra elevers läsutveckling.
TIMDA 