Vilket team tillhör du?

Detta inlägg är skrivet av Anna Åkerfeldt

Det är svårt att undgå hypen kring AI. Det pågår en livlig debatt rörande vilka sätt utbildningssektorn kan använda, hantera eller rent av ska förbjuda AI. I våras gästade  Dr. Philippa Hardman, affilierad till Cambridge University, TEDxSantaBarbaraSalon. Därpresenterade hon olika grupperingar som formats inom utbildningssektorn och som förhåller sig på olika vis till den snabba utvecklingen av AI-verktyg. Hon delar upp dessa i tre team: 1/ Undvik (Avoid), 2/ Förbjud det (Bann it) och 3/ Omfamna (Embrace). I det här inlägget kommer jag presentera de tre teamen samt relatera dem till dagens debatt om användningen av digitala lärresurser i skolan. I slutet av inlägget föreslås ett fjärde team.  

Team: Undvik

Team Undvik reagerade med oro när användningen av ChatGPT 3.0 började öka. Deras oro grundade sig i att med ChatGPT riskerar utbildningssystemet att bli fragmenterat. Den utmaning som Team Undvik kanske mest befarade var att elever nu kunde använda generativ AI för att producera texter som till exempel uppsatser. Som en konsekvens av detta började lärare fundera på hur de skulle anpassa sina undervisningsmetoder. Många lärare insåg att de behövde hitta alternativa examinationsformer för att försäkra sig om att elevernas arbete var ”äkta”, det vill säga skapade av eleverna själva. Lärare började då i högre grad använda muntliga examinationer och fysiska skriftliga examinationer. Vid muntliga examinationer i realtid ges lärare ökade möjligheter att få syn på elevers tankar och det blir svårt att använda AI-genererad text som svar. Istället för att tillåta elever att skriva uppsatser hemifrån där de kunde ta hjälp av AI, så föredrogs skriftliga examinationer fysiskt på plats i klassrummet. Det gör det möjligt att övervaka eleverna och minimera risken för fusk med AI-genererad text. Team Undvik är det teamet som mest börjat luckras upp och idag är det team Förbjud och Omfamna som är mer framträdande

Team: Förbjud det!

Teamet Förbjud det! har en stark övertygelse om att användningen av Chat GPT och liknande AI-lösningar i utbildningssammanhang bör betraktas som fusk och behandlas som plagiat. Denna ståndpunkt har fört med sig en uppfattning om att utbildningssektorn har ett ansvar att upptäcka och bestraffa sådana användningar. Hardman menar att här pågår en sorts katt och råtta-lek. Skolor försöker hitta verktyg för att upptäcka elevers eventuella användning av AI i skrivna texter medan andra aktörer försöker att hitta tekniker för att se till att det inte går att upptäcka om en text är skriven av en AI assistent eller inte. På den ena sidan av spektrumet befinner sig skolor och lärosäten vilka investerar i verktyg och teknologier för att upptäcka om elever använder AI-assistenter i sina skrivna texter. Dessa institutioner ser det som en skyldighet att skydda integriteten och ärligheten i utbildningen genom att identifiera oegentligheter och fusk. Man använder avancerad programvara, textanalysverktyg och liknande för att jämföra elevernas tidigare arbeten med nya arbeten i syfte att att upptäcka ovanligt språkbruk eller stil. På den andra sidan finns elever och andra användare av AI-assistenter som försöker dölja eller radera spåren av AI-användning i sina texter. Detta kan till exempel innebära att manuellt redigera eller omformulera texter för att undvika att de upptäcks av plagiatkontroller eller lärare. Denna grupp försöker i grund och botten undgå att bli upptäckta och bli bestraffade för att ha utnyttjat AI i sina skrivna arbeten.

Team: Omfamna

Det sista teamet kallar Hardman för Omfamna vilket innebär att lärare undersöker hur de kan använda AI i undervisningen och för elevernas lärande. Inom ramen för Omfamna är lärarna förespråkare för att använda AI som ett verktyg för att förbättra undervisningen och främja elevernas lärande. Det handlar inte bara om att införa teknologin, utan också om att noggrant undersöka och utforska dess fulla potential. Genom att utvärdera och anpassa teknologin efter elevernas behov kan lärare utveckla kreativa sätt att använda AI för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande. En central aspekt av Omfamna är medvetenheten om AI: s begränsningar och brister. Hardman betonar att lärarna spelar en avgörande roll i att inte bara främja användningen av AI utan också att undervisa om dess eventuella fallgropar och svagheter. Det är viktigt att eleverna inte bara utvecklar tekniska färdigheter med AI, utan också en kritisk medvetenhet om dess etik, integritet och påverkan på samhället. Medvetenheten omfattar även förståelsen för när och hur AI kanske inte är det bästa verktyget för en specifik uppgift.

De tre teamen framträder i den svenska debatten

Jag har följt debatten om AI i olika medier och i olika skolformer och kan se att dessa tre team finns i den svenska debatten. Kanske är det första teamet inte så framträdande längre då vi ser att AI-lösningar utvecklas i en rasande takt och att det kommer fler och fler applikationer som kan användas för olika uppgifter och arbeten.

Som jag ser det handlar det främst om att skapa uppgifter och examinationsformer som främjar förståelse, problemlösning och kritiskt tänkande snarare än att enbart bedöma elever baserat på det som de kan reproducera.

Vidare är det centralt att lyfta etiska övervägande gällande integritet och dataskydd. När elever och lärare använder AI, samlas stora mängder data om deras beteende och aktiviteter. Detta kan exempelvis öppna dörren för missbruk och kränkningar av privatlivet. Det är viktigt att ställa frågor om hur denna data kommer att användas, vem som kommer att ha tillgång till den och hur den kommer att skyddas. En annan farhåga är att inte alla elever har lika tillgång till teknologierna. Omfamnandet av AI i och för utbildningen kan skapa digitala klyftor där vissa elever har fördelar medan andra hamnar på efterkälken.  Balansen mellan teknologi och mänsklig interaktion, etik och lika tillgång måste noga övervägas för att säkerställa att AI används på ett säkert och tillförlitligt sätt.

Team: Det beror på!

Personligen tillhör jag mer eller mindre alla team (minst tillhörighet har jag nog i team Undvik). Varför jag tillhör mer eller mindre alla team beror på kontextuella faktorer, vilket syfte och mål det finns med undervisningen. Utmaningen ligger i att balansera dessa teams synsätt.

Å ena sidan är det viktigt att bevara förtroendet för utbildningssystemet och undvika fusk. Å andra sidan kan AI-assistenter vara användbara verktyg för att stödja elevers inlärning och produktivitet. Det är viktigt att utbilda elever om användningen av digitala lärresurser, så att de kan fatta välgrundade beslut i sin utbildning. Under de åren som jag forskat inom området har jag sett olika teknologier blivit introducerade i utbildning och också sett hur dessa tre team tagit form. De existerar i vårt samhälle, vilket är sunt, anser jag, då förekomsten av olika perspektiv skapar goda möjligheter för en sund utveckling.

Det är inte gynnsamt för utvecklingen av undervisningen att alla omfamnar och springer iväg utan att kritiskt reflektera men det är inte heller gynnsamt att förbjuda något – det hämmar utveckling! Det kan leda till att elever inte utvecklar sin digitala kompetens, vilken de i allra högsta grad behöver i vår samtid. Balans, nyansering och problematisering behövs – inte minst med tanke på den senaste debatten, skärm till pärm. 

Vilken fråga vill du ställa för att bidra till nyanseringen?

Blogginläggets titel är felställd men är tänkt att verka provocerande. Jag vill inte uppmana dig som läser att tillhöra ett team ! Snarare att ta in flera perspektiv och relatera det till ditt sammanhang där du verkar och därmed bidra till att nyansera den pågående debatten. Våga ställ frågor till dina kollegor och till politiker, frågor som går mer på djupet kring användningen av teknologier i skolan. Ställ många frågor! Här nedan är några exempel som jag hoppas kan vara till användning i ert fortsatta samtal om skärmar, digitalisering och användningen av teknologier i skolan.

Vad menas med digitalisering i er kontext?

Hur används digitala enheter i ditt klassrum/i ditt ämne/för elevernas lärande?

Hur används böcker i ditt klassrum/i ditt ämne/för elevernas lärande?

Hur används digitala system i verksamheten?

Vad kan räknas som en skärm?

Vilken typ av skärmar används?

Vilka typer av böcker används?

Hur länge används böcker eller digitala enheter och till vad?

Används de enskilt eller i grupp?

Används de av lärarna och isåfall på vilket sätt?

Hur många skärmar finns?

Hur många böcker finns?

Vilka programvaror används på de digitala enheterna?

Är det digitala böcker, kreativa program eller är det övningar som elever eller barn gör för att lära sig en färdighet eller förmåga?

Vilka ytterligare frågor skulle du ställa för att bidra till ökad kunskap och nyansering kring användningen av teknologier i skolan?